Det finns många olika radiostyrningar i alla prisklasser. Man kan köpa en ny sändare för ca 1000 kr men man får nog vara beredd på att lägga ut minst 2500-3500 för en kompetent sändare. Det finns begagnade sändare från ca 500 kr. Till det behöver man en mottagare, servon och ett batteri. Dessutom behöver man en massa sladdar för att koppla ihop allt.
På senare tid har det dykt upp många billiga radiostyrningar många är rena kopior av välkända sändare. Många märken hade stora problem med kvaliteten och en del har det fortfarande. Här gäller det att se upp så man inte får en sändare med dålig funktion en sådan sändare är rent av farlig eftersom man inte har full kontroll på det som den styr.
Fråga på din lokala modellflyg klubb vad som rekommenderas. Om du inte hittar någon att fråga så googla på sändaren och läs vad andra skriver om den.
Det finns ett stort utbud av mottagare, miniatyr mottagare som inte är större en ett frimärke, mottagare med inbyggd telemetri och redundans mm.Det finns två olika kommunikations protokoll som används mellan sändare och mottagare. Dels har vi det gamla protokollet som används i hela världen utom i EU det kallas för FCC eller international mode. Sedan 2015 är det LBT (listen before talk) som gäller inom EU dessutom är sändareffekten högre i FCC mode än med LBT mode. EU’s regelverk gäller främst radiostyrningar som säljs i butik. Om du köper en begagnad sändare med FCC mode får du använda den. Du får inte ändra en sändare som har LBT mode till FCC.
Det finns mottagare som har redundans. De har en anslutning där man kan ansluta en satellit eller en annan mottagare. Om huvudmottagaren är skymd eller krånglar så kan satelliten/slavmottagaren ta över.
Många radiosystem har telemetri idag. Det är väldigt användbart, mottagaren kan skicka data från olika sensorer till sändaren det kan tex vara spänningen på batteriet eller gps position och fart. Sändaren kan programmeras att tex pipa eller vibrera som respons på telemetridata. Om sändaren har talsyntes kan den läsa upp värdena från sensorerna i flygplanet.
Ett servo gör om signalen från mottagaren till en mekanisk rörelse. När man väljer ett servo så måste man tänka på hur starkt och snabbt det skall vara. Dessutom kan vikten spela en stor roll. De finns i många olika storlekar allt från 2 gram och uppåt. Ett typiskt standard servo väger ca 40-60 gram och har måtten 41 x 20 x 43mm. Det finns två typer av servon, analoga och digitala. Analoga servon är oftast lite långsammare, svagare och har inte samma precision än de digitala. De digitala brukar dra mer ström och de låter lite mer dessutom är de dyrare än de analoga. För trainers och enklare flygplan fungerar de analoga servona bra oftast får man en lägre strömförbrukning med dem.